Jag gräver där jag står

När jag skriver texter till bloggen står jag i en stor grop. Det blir lätt så när man hela tiden gräver där man står. Och eftersom jag gräver där jag står blir det mycket jag jag jag. Jag tycker så, jag är såhär, jag var med om detta. Jag tänker att det får vara så, att det är okej. Den enda fällan jag inte vill hamna i är dagboksfällan. Idag gjorde jag detta, sen detta, sen åt jag detta och sen gjorde jag detta. Trå-å-å-åkigt!

Men en vacker dag kanske jag tar ett kliv ur min grop. Kanske kikar jag över kanten, lyfter blicken och hittar något intressant som inte kretsar kring Matilda Mattsson Fröjd. En vacker dag kanske jag är mer beläst och kan lägga syrliga kommentarer om det politiska läget eller skriva intressanta texter om ämnen du knappt visste fanns.

Till dess fortsätter jag gräva min grop, det är så otroligt mysigt och vindstilla här nere. Kanske sticker jag ut hakan snart, och känner efter om det är något för mig. Eller så kanske du, ja just du, har något förslag på vad du vill läsa om?

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.