– Jag är för stor för min discokavaj, sa du.

– Du är en ensam early bird, sa jag.

– Du är stursk, blasé och levnadsmätt.

– Visste du förresten att det är ute att killgissa? frågade jag.

– Nej? Vad ska vi göra nu? Tjejtro? Tanta? Kvinnchansa?

– Gubbhöfta, såklart!

Jag älskar ord. Ibland måste jag få föreställa mig en konversation bara för att få skriva discokavaj eller stursk. Och här är vi nu, med ett sex rader långt alldeles påhittat samtal. Som jag ändå innerst inne hoppas har ägt rum någonstans i världen någongång.

PS. jag önskar mig en discokavaj. DS.