Hellre snö än tö

Igår var det minus åtta grader där vi bor. Jag kom på mig själv med att tänka att det är en perfekt temperatur. Imorse joggade jag i minus tjugotre. Jag upprepar: MINUS tjugotre. Det enda jag justerade från min springklädsel dagen innan var att jag tog på ett par långkallingar. Och lämnade hunden hemma. Det var ljuvligt. Jag svettades till och med om händerna. Som vanligt. Visst, reflexjackan från Jula var alldeles stel när jag kom hem, men jag var varm. Jag känner mig oövervinnerlig. Jag känner att jag plötsligt, vid 33 års ålder, har förstått hela kläder-efter-väder-grejen. Det går ju att vara ute och njuta även när det är svinkallt, så länge man har rätt paltor på sig.

Tornedalingarna kommer säkert säga ”vänta du bara tills det är minus 30”. Och de kanske kommer att ha rätt. Kanske ropar jag hej innan jag ens är halvvägs genom vintern. Men än så länge, med november i ryggsäcken så säger jag bara: hellre massor av minus och snö än blask, slask, gråväder och tö.

Och till er som vill veta nyckeln till min framgång säger jag bara: ull ull ull ull ull.

2 kommentarer

  • Åsa

    Ull är verkligen skönt! Sitter här i strumpbyxor av ull, en kort kort ullkjol (som jag stickat själv) och har en skjortklänning över det. Alldeles lagom!

    Mamelucker och den korta ullkjolen är bästa vinterplaggen! Är man varm om rumpan är det så mycket lättare att bli varm om resten eftersom det är en stor muskel med mycket blodgenomströmning.

    • Matilda

      Är det något jag fått lära mig sedan jag flyttade norrut så är det just ull ull ull och att värma rumpan! 🙂
      Ullkjol låter ju både snyggt och skönt. Kanske får lära mig sticka 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.