Böcker jag läste 2021

Vi pratade ju om jobb igår, och om drömjobb. En gång jobbade jag i en bokhandel. Det var ett fantastiskt jobb och jag älskade att vara omgiven av böcker hela dagarna och att få tipsa kunder om riktiga guldkorn. I en alternativ framtid driver jag en liten bokhandel. Jag hjälper ung som gammal att hitta läslusten och myser omkring bland mina böcker dagarna i ända. Ekonomi och bokföring är inte ett problem, det har jag lejt ut till en expert. Åh vad mysigt!

Jag älskar nämligen att läsa. Det har jag alltid gjort. Jag läser ofta, mycket och gärna, men det går förstås i perioder. För att hålla koll på vad jag läst och vad jag tyckt om det jag läst brukar jag lägga upp en story på instagram för varje bok. Jag lägger in en bild på boken och en mini-recension. Idag tänkte jag att vi skulle gå igenom alla böcker jag läste under 2021. Jag har en tendens att glömma fort, och vissa av böckerna skulle jag nog redan kunna läsa om utan att riskera att spoila för mig själv. Trettioen böcker blev det 2021. Nu kör vi!

De sju systrarna av Lucinda Riley.
Har du läst böckerna om De sju systrarna? Om inte – gör det! Om du gillar att få se dig runt i världen, om du gillar kärlekshistorier och om du gillar smäktande berättelser. Jag och min mormor gör det, så vi har läst alla böcker utom den sista. Men den ska vi läsa snart, så den kommer med på nästa års lista. Jag menar bara det faktum att jag beställde de tre kommande delarna innan jag ens läst ut första säger ju en del. Det är inte finlitteratur, det är inte smart litteratur, det är ren och skär underhållning för småtanter som jag. Sorgligt nog gick författaren Lucinda Riley bort under 2021.

Två böcker som var sådär och en som var lite bättre.
Jag kämpade mig igenom Maria Brobergs Bakvatten. Jag vet inte riktigt vad det var som tog emot. Ärligt talat så minns jag knappt vad den handlade om. Men det var något som inte riktigt föll mig på läppen.

Överlevarna av Alex Schulman är den första av hans böcker som jag verkligen inte gillade. Tyckte inte alls om den och fastnade inte överhuvudtaget. Det blev en extra stor besvikelse eftersom jag verkligen gillar det han skrivit tidigare.

Sverigevänner av Arash Sanari var en riktig bubblare som slank ner i kundkorgen under bokrean. Jag gillade den. Det är en fin och humoristisk skildring om att komma till Sverige som vuxen och om att göra det som barn, och om att försöka passa in förstås.

Tack för dessa tre författare.
Åh, vad ska jag säga om dessa tre kvinnor. Kanske tack bara! Tack för er! Gina Dirawis debut Paradisest ligger under mammas fötter är helt otrolig. Jag tror jag läste ut den på två dagar. Så himla bra. Och så härligt med ett rappt tempo, jag gillar när det går undan.

För att inte tala om Annika Norlins novellsamling jag ser allt du gör. Precis som jag skrev i min mini-recension så är den precis som en påse med riktigt jävla gott godis som man aldrig vill ska ta slut. Otrolig!

Tone Schunnessons Dagarna dagarna dagarna var också bra. Det var ingen feel good direkt, jag blev på rätt dåligt humör av den. Men det är en bra bok som jag tycker att du ska läsa.

Fyra böcker som du kan läsa om du vill.
Jag minns tyvärr väldigt lite av Mohlin Nyströms Det sista livet. Men jag tror att det handlade om en undercover-polis? Något med USA? Jag skulle ju kunna googla detta, men låter det istället vara ett tecken på att det är en lagom spännande bok som inte fastnade i mig.

Jag ÄLSKADE 1793 av NIklas Natt & Dag. Jag uppskattade 1794. 1795 gav mig tyvärr inte alls samma känslor. Det kan vara för att jag inte hade de tidigare böckerna tillräckligt färskt i minnet, eller att jag inte var i rätt sinnesstämning. Eller så är den helt enkelt inte lika bra. Men såklart läsvärd. Bara att få vara i Stockholm under sent 1700-tal är ju spännande.

Problemet med Kate Atkinsons I muséets dolda vrår är alla personer. Persongalleriet är digert och jag drabbas lätt av namndyslexi när jag läser. Det gör det svårt att hålla isär personer och hänga med. Men! Det är en rolig och annorlunda bok som är riktigt bra, så läs den för all del!

Majgull Axelsson är alltid Majgull Axelsson. Jag har beundrat henne sedan jag läste Aprilhäxan för hundra år sedan. Jag ville kunna skriva som hon. Det vill jag fortfarande. Inställd resa till Sabarmati håller hög kvalitet och är lagom spännande och mysig (om jag minns rätt).

Tre böcker som fick mig att gråta.
Där kräftorna sjunger var väl förra årets stora snackis? Eller var det kanske 2020? Hur som helst så levde den upp till hajpen. Jag gillade den väldigt mycket och tycker att alla ska läsa den.

Vad hjärtat aldrig glömmer var en sån där bok som bara slank ner i kundkorgen när jag e-handlade böcker. Kanske för att komma upp i fraktfritt. Bra nedslunket i alla fall för den var riktigt bra. En gråtig, ganska amerikansk bok som påminner lite om Jojo Moyes böcker.

Frida Boisens bok – oj! Riktigt stark. Jag ser fram emot att läsa hennes nästa som handlar om pappan.

Tre böcker som knappt fastnade.

Jag var tvungen att googla Moratorium för att komma ihåg vad den handlade om. Då blev jag påmind om att den faktiskt är bra.

Offer 55 är också bra, eller åtminstone helt okej. Jag minns egentligen bara brottstycken.

Ödesmark är också bra. Men lite seg. Den har inte det tempo som jag uppskattar.

Norrlands-bonanza.

Nattavaara tyckte jag jättemycket om. Det gedigna persongalleriet till trots. Jag tror dock inte jag uppskattat den lika mycket om jag inte flyttat upp till Norrbotten. Det ger något att känna igen sig i där boken utspelar sig.

Rotvälta utspelar sig i Kramfors-trakten och jag läste den när jag var i krokarna. Återigen: det finns något i att läsa böcker där man känner igen sig. Sjukt spännande är den också.

Det verkar vara ett återkommande tema att jag har problem med att det är för många namn i böcker. Det ligger nog mer hos mig än hos författarna. Vargasommar är en spännande bok, det är det.

Tre otippade.
Berättelsen om Alice Hart golvade mig lite. Jag hade noll koll på vad det var för bok och det brukar vara ett vinnande koncept. Då kan boken bara överraska. Och det gjorde Holly Ringland med denna. Läs den vettja, om inte annat för att få åka till Australien ett slag.

Simon och ekarna ska man väl ha läst? Eller? Jag kände mig lite dum av den. Jag är nog inte tillräckligt smart. Men jag gillar den.

Någon som du är ren och skär amerikansk feel good. Bara mysigt nästan hela tiden.

Och så deckarna.
Jag fastnade för Emelie Schepps böcker under 2020. Jag gillar att huvudkaraktären inte är som alla andra. Men efter fem böcker blev jag mätt. Och skrev att hon inte direkt är Kepler.

Dock är Keplers senaste bok kass? Alltså spännande, ja. Men sånt jävla hafsverk. Inte alls som de tidigare.

Det var de 31 böckerna jag läste under 2021. Har du läst någon av dem? Vad tycker du? Blir du sugen på att läsa någon av dem? Har du ett skitbra boktips till mig? Kommentera vettja!

2 kommentarer

  • Åsa

    Har läst många av dessa men helt slutat läsa deckare. Inte intresserad av våld och död, samtidigt som jag läser väldigt mycket litteratur om andra världskrigstiden och får mig otroligt mycket våld och död…

    Simon och ekarna är en av mina all time-favoritböcker!

    Kan tipsa om Amerikansk jord om du inte läst den, för mig var det den största läsupplevelsen 2021.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.